Har genomlevt en obligatorisk semestervecka och hunnit med en massa oplanerade aktiviteter. Alla dagar med huvudvärk.

Hoppade i början av veckan på en snabbt påkommen vandringsdag i Salamajärvi nationalpark. http://www.utinaturen.fi/salamajarvi

Det var min andre sons sambo som lockade mig med. Gänget bestod av lilla Lovisa 4 månader, mamma Johanna, mommo Gun och jag – fammo i gänget.

Jag förundrades över deras avslappnade småprat om naturen vi befann oss i. Själv hade jag svårt att koppla av. Oroade mig för om någon plötsligt skulle behöva mig och jag var långt borta – djupt inne i skogen – bredvid ett träsk!

Först när vi träffade på en padda längs stigen livade fammo Inger upp och langade fram kameran.

Lyckan steg nästan till oanade höjder då jag dessutom upptäckte förälskade paddor!

Uttryckte mitt missnöje när nån av oss nästan trampat på dem mitt i akten! De hamnade ju liggandes på sidan! Ställde dem hjälpsamt tillrätta igen.

Pratade tydligen väldigt entusiastiskt om mina paddvänner då även mommo i gänget blev så inspirerad att hon försökte peta en padda ur vattnet!

Resten av veckan körde jag mellan Malax, Gerby, Vörå och Jakobstad. I lilla staden Jakobstad hann jag köra litet vilse trots att jag nu borde ha en någorlunda bild av den. Ingenting är omöjligt i min värld.

Ringde och beklagade mig för min man. Han visste vilken vecka jag genomfört. ”Då ska du äta när du kommer hem och dessutom har jag köpt bulla till kaffet”. Kände en enorm lättnad när han visste vad jag behövde höra. Ordet om bullen gav mig en riktig kick!

Och är det nån som inte firat morsdag med fyrverkerier och fina fester så kan jag ge er tröst – det har inte jag heller och den molande huvudvärken håller i sig.

Till morsdagslunch fick vi med nöd och näppe ihop ugnskorv med makaroner.